Sia Chilichoklad

Sia chilichokladglassEftersom jag både gillar glass och dras som en magnet till det mesta som involverar chili och choklad, var det inte praktiskt möjligt att låta bli att köpa en av Sias nyheter på halvlitersfronten. Det var ett misstag.

Jag kan äta koreansk kimchi utan att blinka. När jag äter på thailändska restauranger brukar det vara de rätter med flest styrkeblippar som är godast, speciellt om jag ber dem att göra den riktigt stark och inte svenskmesigfierat. Det brukar ta ett dussin återbesök med kommentaren ”gott, men jag bad om thailändsk styrka” innan de förstår att jag menar allvar. På Hot Wok Café fungerade ”jag vill gråta” för att få ordning på det hela. Jag gör glatt såser på Habanero och Bhut Jolokia. Chili och jag är kompisar.

Jag klarade en och en halv liten dessertsked av den här glassen, sedan höll min mun på att brinna upp. Det måste vara någonting i kakaon som skickar upp chilistyrkan i stratosfären, för det fungerar verkligen inte. Det ska ju vara en klassisk kombination från aztekernas dagar, men det hjälper inte.

Inte har Häagen-Dazs tagit tillbaka passions/mangoglassen heller.

Andra bloggar om: , , , , .

Chili con carne

Vi ska göra chili con carne idag, och praktiskt nog har vi två bhut jolokia tillhands. En av dem lär bli använd, i alla fall. Det kommer finnas nybakat bröd till, så jag är inte så orolig. Följande text känns dock relevant i sammanhanget.

Uppdatering: Hoppsan, det blev båda bhut jolokierna, samt en ivo lima. Det räckte bra till 1 kg köttfärs, 2.5 liter bönor och 3 burkar krossade tomater. Tyvärr glömde jag att ha i chokladpellets. Fan också.

Notes from An Actual Inexperienced Chili Tester Named FRANK, who had moved to Texas from the East Coast:

”Recently, I was honored to be selected as a judge at a chili cook-off. The original person called in sick at the last moment and I happened to be standing there at the judge’s table asking directions to the beer wagon, when the call came. I was assured by the other two judges (Native Texans) that the chili wouldn’t be all that spicy, and besides, they told me I could have free beer during the tasting, so I accepted.”

Here are the scorecards from the event:

CHILI # 1 MIKE’S MANIAC MOBSTER MONSTER CHILI

JUDGE ONE: A little too heavy on tomato. Amusing kick.

JUDGE TWO: Nice, smooth tomato flavor. Very mild.

FRANK: Holy sh*t, what the hell is this stuff? You could remove dried paint from your driveway. Took me two beers to put the flames out. I hope that’s the worst one. These Texans are crazy.

CHILI # 2 ARTHUR’S AFTERBURNER CHILI

JUDGE ONE: Smokey, with a hint of pork. Slight Jalapeno tang.

JUDGE TWO: Exciting BBQ flavor, needs more peppers to be taken seriously.

FRANK: Keep this out of the reach of children. I’m not sure what I am supposed to taste besides pain. I had to wave off two people who wanted to give me the Heimlich maneuver. They had to rush in more beer when they saw the look on my face.

CHILI # 3 FRED’S FAMOUS BURN DOWN THE BARN CHILI

JUDGE ONE: Excellent firehouse chili! Great kick. Needs more beans.

JUDGE TWO: A beanless chili, a bit salty, good use of peppers.

FRANK: Call the EPA, I’ve located a uranium spill. My nose feels like I have been snorting Drano. Everyone knows the routine by now. Get me more beer before I ignite. Barmaid pounded me on the back; now my backbone is in the front part of my chest. I’m getting sh*t-faced from all the beer.

CHILI # 4 BUBBA’S BLACK MAGIC

JUDGE ONE: Black bean chili with almost no spice. Disappointing.

JUDGE TWO: Hint of lime in the black beans. Good side dish for fish or other mild foods. Not much of a chili.

FRANK: I felt something scraping across my tongue, but was unable to taste it. Is it possible to burnout taste buds? Kelly, the barmaid, was standing behind me with fresh refills; that Bovine B*tch is starting to look HOT, just like this nuclear waste I’m eating. Is chili an aphrodisiac?

CHILI # 5 LINDA’S LEGAL LIP REMOVER

JUDGE ONE: Meaty, strong chili. Cayenne peppers freshly ground, adding considerable kick. Very Impressive.

JUDGE TWO: Chili using shredded beef, could use more tomato. Must admit the cayenne peppers make a strong statement.

FRANK: My ears are ringing, sweat is pouring off my forehead and I can no longer focus my eyes. I farted and four people behind me needed paramedics. The contestant seemed offended when I told her that her chili had given me brain damage. Kelly saved my tongue from bleeding by pouring beer directly on it from a pitcher. I wonder if I’m burning my lips off? It really pisses me off that the other judges asked me to stop screaming. Scr3w those rednecks!

CHILI # 6 VERA’S VERY VEGETARIAN VARIETY

JUDGE ONE: Thin, yet bold vegetarian variety chili. Good balance of spice and peppers.

JUDGE TWO: The best yet. Aggressive use of peppers, onions, and garlic.

Superb.

FRANK: My intestines are now a straight pipe filled with gaseous, sulfuric flames. I sh*t myself when I farted and I’m worried it will eat through the chair. No one seems inclined to stand behind me except that slut Kelly. She must be kinkier than I thought. Can’t feel my lips anymore. I need to wipe my a$$ with a snow cone!

CHILI # 7 SUSAN’S SCREEMING SENSATION CHILI

JUDGE ONE: A mediocre chili with too much reliance on canned peppers.

JUDGE TWO: Ho Hum, tastes as if the chef literally threw in a can of chili peppers at the last moment. I should take note that I am worried about Judge Number 3, He appears to be in a bit of distress as he is cursing uncontrollably.

FRANK: You could put a grenade in my mouth, pull the pin, and I wouldn’t feel a damn thing. I’ve lost sight in one eye, and the world sounds like it is made of rushing water. My shirt is covered with chili which slid unnoticed out of my mouth. My pants are full of lava-like shit to match my damn shirt. At least during the autopsy they’ll know what killed me. I’ve decided to stop breathing, it’s too painful. Scr3w it, I’m not getting any oxygen anyway. If I need air, I’ll just suck it in through the 4-inch hole in my stomach.

CHILI # 8 SALLY SUE’S HEART OF TEXAS (HOT) LOVE CHILI

JUDGE ONE: A perfect ending, this is a nice blend chili, safe for all, not too bold, but spicy enough to declare it’s existence.

JUDGE TWO: This final entry is a good, balanced chili. Neither mild or hot. Sorry to see that most of it was lost when Judge Number 3 passed out, fell over and pulled the chili pot down on top of himself. Not sure if he’s going to make it. Poor fella. Wonder how he’d have reacted to a really hot chili?

Andra bloggar om: , , .

Bhut Jolokia når gammelmedia

Jag blev lite förvånad igår när jag helt plötsligt fick 15 sökträffar på ”Bhut Jolokia”. Annars brukar det vara typ en träff i veckan. Förklaringen kom när jag såg att DN nu har skrivit om den. Det var på tiden.

Själv skrev jag om den första gången den 20:e juni i år, när vi hade köpt en sådan planta, och då var jag långt ifrån först. För en dryg vecka sedan gjordes första smaktestet, då i en chutney med rabarber. Nej, den är inte direkt vacker, men är man världsrekordhållare behövs inte det. Den är lite fruktig, fast inte alls på samma nivå som habanero. För stark för att ha i mat? Icke, det gäller bara att använda en lagom stor mängd, och ha lagom många andra ingredienser som motvikt. T.ex. ett kilo rabarber och en deciliter socker till en knappt 2 cm stor bhut jolokia.

Inte för att det räknas som politiskt inflytande, men det är kul att åtminstone någon gång ha fått ligga fyra månader före DN med en nyhet. 🙂

Andra bloggar om: , , , , .

Kyckling med chili och choklad

Tom håller på att överta min roll som familjens chokladtok, fast han är mer åt ”choklad i mat”-hållet.

Dagens övning baserades på kycklingfilé, putsad och skuren i hanterliga bitar. Därefter fick bitarna ägna eftermiddagen åt att bada i en blandning av chilisås, torkad och malen Aji Limo, samt lite honung, pressad lime och vitvinsvinäger.

Allt slängdes i en ugnsfast form, med en grabbnäve chokladpellets ovanpå. In i ugnen i 175 grader i trekvart eller en timme eller nåt, så att kycklingen blev klar.

Serverades med ris.

På bilden är det som blev kvar, i en lunchlåda som vi lär få slåss om.

Andra bloggar om: , , .

Bhut Jolokia var gott

Sisådär, då har man ätit den nya chilisorten Bhut Jolokia.

Styrkan på chili mäts i scovillegrader. Peperoni ligger under 1.500, jalapeno ligger på 2.500 – 5.000, cayenne och tabasco ligger på 30.000-50.000, piri piri ligger på 125.000 – 150.000, och starkast hittills är habanero på upp till 500.000. Sedan kommer bhut jolokia och spöar dem alla med 1.000.000 scovillegrader. Plasthandskar är ett krav.

Själva frukten var ungefär 2 cm lång, och såg allmänt skrynklig och konstig ut. När man skar i den så luktade den lite fruktigt, ungefär som habaneron, fast med lite mer bett.

bhut jolokia

Jag använde ett recept från Jonas Borsséns bok ”Eat the heat”, fast med krusbär utbytt mot rabarber.

Finhackat i en kastrull med en liter rabarber, en gul lök, massa socker och lite annat för att få en chutney, såg den ganska mesig ut.

rabarber och bhut jolokia

Det var inte den starkaste chutney vi har gjort, men den var ändå så pass stark att den inte behövde skämmas. Tillsammans med ugnsstekt lax eller kycklingfilé är den här chutneyn hur bra som helst.

Nu har vi fem frukter kvar på den lilla plantan, och det lutar åt att fröna från åtminstone en av dem kommer få användas till nya plantor. Varför bara ha en, när man kan ha flera?

Andra bloggar om: , , .

För starka?

Såg i morse en artikel i Metro om en kvinna som odlade chili på sin altan. I hennes blogg ”avslöjar hon” hur man lyckas odla chili i Sverige. Öh, va?

  1. Strö chilifrön ovanpå lite såjord i ett minidrivhus.
  2. När de har börjat växa, plantera om dem i egna krukor.
  3. Låt stå så mycket i solen som möjligt, och vattna massor.
  4. Plantera om i större krukor vartefter de växer.

Det var väl inte så svårt? Vi har 20-25 plantor hemma, både någon ganska ”normal” sort där varja planta har gett uppåt ett dussin frukter var, och en citron-variant som har gett så många frukter att vi för länge sedan slutade räkna. Till och med habaneron har gett något dussin frukter, och nu på slutet är det fyra frukter på gång på bhut jolokian.

Hon hade visst några sorter som var för starka för att äta, fast där någonstans tappar jag kollen på vad hon pratar om. Habanero med en styrka på ett par hundra tusen scovillegrader har vi glatt i köttfärssåsen, och bhut jolokian ska få ramla ner i en rabarberchutney när de har växt lite mer. Hur är en chili som är för stark för att äta? Jag förstår inte… ”Nej, jag vill inte ha det där jobbet, lönen är för hög”, liksom. Va? Förklara, please.

Att ha chili i bröd är gott, men man måste ha ganska mycket. Bröd fungerar nämligen väldigt bra för att dämpa chilins styrka, och när det då är brödet som har huvudrollen krävs en del för att det alls ska märkas.

Andra bloggar om: , , , , .

Fördel med förkylning

Det finns faktiskt en liten fördel med att vara så förkyld att man inte har något luktsinne överhuvudtaget. När man då lagar mat, i det här fallet köttfärssås, kan man ha i så mycket vitlök som man orkar hacka. Vitlök är bra mot förkylningar, och alltså är det bra att ha i mycket.

Som tur var så gillar resten av familjen också vitlök, så även om tonåringen kom utspringande i köket för att kommentera hur mycket det luktade, var det med ett litet tillägg ”mums!” innan han försvann igen.

Samma princip gällde för chilin, så det brände fint i munnen när det var klart. Den gula chilin med citronsmak som växer så det knakar var visst starkare än jag trodde, och ändå tog jag bara två stycken. Nåja, det är gott om C-vitamin i chili. Som vanligt när det gäller stark mat så ska man självklart använda mjölkprodukter eller bita i en apelsinklyfta efteråt. Att dricka vatten är bara meningslöst.

Hur förkyld jag än blir lär jag däremot aldrig våga prova Lindas supermix. Jag är feg, jag vet.

Andra bloggar om: , , .

Inte så mesig brud

Framför allt tjejer verkar vara lite mesiga när det gäller att äta starkt kryddad mat. Det är inte den här tjejen. Hon äter 60 stycken Bhut Jolokia på 2 minuter. Den där chilin som är dubbelt så stark som habanero, och där ätandet av enstaka frukt beskrevs som:

”An entire chile is an all-out assault on the senses, akin to swigging a cocktail of battery acid and glass shards.”

Jag längtar verkligen efter att vår planta ska få frukter!

Andra bloggar om: , .