Sisådär, då har man ätit den nya chilisorten Bhut Jolokia.
Styrkan på chili mäts i scovillegrader. Peperoni ligger under 1.500, jalapeno ligger på 2.500 – 5.000, cayenne och tabasco ligger på 30.000-50.000, piri piri ligger på 125.000 – 150.000, och starkast hittills är habanero på upp till 500.000. Sedan kommer bhut jolokia och spöar dem alla med 1.000.000 scovillegrader. Plasthandskar är ett krav.
Själva frukten var ungefär 2 cm lång, och såg allmänt skrynklig och konstig ut. När man skar i den så luktade den lite fruktigt, ungefär som habaneron, fast med lite mer bett.
Jag använde ett recept från Jonas Borsséns bok ”Eat the heat”, fast med krusbär utbytt mot rabarber.
Finhackat i en kastrull med en liter rabarber, en gul lök, massa socker och lite annat för att få en chutney, såg den ganska mesig ut.
Det var inte den starkaste chutney vi har gjort, men den var ändå så pass stark att den inte behövde skämmas. Tillsammans med ugnsstekt lax eller kycklingfilé är den här chutneyn hur bra som helst.
Nu har vi fem frukter kvar på den lilla plantan, och det lutar åt att fröna från åtminstone en av dem kommer få användas till nya plantor. Varför bara ha en, när man kan ha flera?
Andra bloggar om: chili, bhut jolokia, mat.
Basic personligt 
Respekt mannen! 😀
Tips på vart man kan få tag i frön? Maila mig gärna…
M.V.H
// Fredrik.
Kul med folk som testar nya saker.
Notera dock att man inte kan bestämma scovillegrader efter arten då dess växtplats och dess förhållande ger mycket varierande reslutat. Undersökningar gjorda visar differanser på 50% (enligt wikipedia). Det skulle kunna innebära att du har en Bhut framför dig som inte är starkare än den senaste Red Savanha du skar upp.
Hur som helst. Coolt!
Stefan: Vill du göra reklam på min blogg emotser jag först en rimlig betalning.