Metro förstår internet

Det finns hopp i världen ändå. Samtidigt som många tidningar verkar ha ångest för att de har Twingly-länkar på en del ställen och SF stämmer sajter som länkar till dem, gör Metro precis tvärtom och låter varje artikel ha en liten ruta som länkar till andra tidningar som skriver om samma sak. Här är det inte frågan om att få frispel och jaga med jurister så fort någon ”stjäl” trafik, utan bara en fråga om att ge en bättre service till läsaren, även om det innebär att läsaren surfar till någon annan sajt en stund. Det är nästan pinsamt hur långt efter vissa företag ligger, när man ser vad som går att göra om man är lite cool.

Därmed blir Metro hädanefter mitt förstahandsval i att hitta mer information om nyheter som intresserar mig.

Andra bloggar intressant om: metro, nyheter, web 2.0.

Terrorist med liten penis

Hos Anna Trobert/Rosetta Sten finns en växande lista med fina ord att ha med i sina postningar och email, så att FRA kan få användning för sina nya datorer. Om de nu ska få lyssna på trafik så måste de ju ha någonting att lyssna på.

För säkerhets skull har nu en Alf lagt till ett gäng på farsi också. Jag älskar verkligen internet.

Så här ser listan ut just nu:

terrordåd, bomb, övervakning, Fredrik Reinfeldt, flint, Kalashnikov, semtex, Molotov, Bodström, uzi, Beatrice Ask, Ifpi, självmordsbombare, Rosetta, Not-So-Jolly Roger, nervgas, kärnkraftverk, flygplats, mjältbrand, surströmming, AK-47, dynamit, allah, al-quaida, bin ladin är stor, flygplanskapning, bombhot, förstörelse, ödeläggelse, revolution, väpnad, insha’ Allah, Allah-o-Akbar, Mujaheddin, jihad, uppror, k-pist, kulspruta

له

الارهاب

سخيف العضو التناسلي النسوي

Jag tar risken att de tre raderna ovan inte betyder ”idioten som har lagt ut det här på sin blogg tror i sin västerländska enfald att det är bra triggerord, har i själva verket en väldigt liten penis”. Man måste leva farligt ibland.

Andra bloggar intressant om: terrorism, fra, avlyssning, rosetta sten.

Desperation

Mediabranschen framstår återigen som allt mer desperata. De och åklagarna, vilket alltmer verkar vara samma sak, måste ju rimligen inse ett par saker.

De försöker kriminalisera minst en miljon svenskar, för någonting som de flesta inte tycker är något brott.

De har inga bevis för någon faktiskt brottslig handling.

Det finns i stort sett inga lagar som förbjuder det som Pirate Bay gör.

Efter 10 års alltmer ökande fildelning så finns fortfarande inga bevis för att det skulle leda till några förluster, vare sig för musikindustrin som helhet eller samhället i stort. Försäljningen av CD-skivor har gått ner, men det har försäljningen av LP-skivor också.

Ändå, trots att de måste förstå att de jobbar i motvind, håller de hela tiden på och klantar sig och kör sin egen trovärdighet i botten. Häromdagen visade det som bekant att de inte ens har rättigheterna för en av artisterna som de har med i stämningen, och nu senast har de anställt den ansvarige polisutredaren Jim Keyzer. Det har även varit diskussioner om saknade programlicenser, även om jag inte kommer ihåg detaljerna just nu.

Förstår de inte hur mycket de tappar i trovärdighet, och att allt deras tjat om ”moral” och annat bara blir löjligt? Varför är de inte mer rädda om sin egen image, när de redan ligger så mycket back?

Länkar: IDG 1, IDG 2, DN, Pirate Bay, Sydsvenskan.

Andra bloggar om: jim keyzer, pirate bay, fildelning, rättsskandal, jäv.