Jordgubbssylt
Nya Coop i Bromma öppnade i torsdags, och fram till idag kunde man köpa jordgubbar för 15 kronor litern. De flesta ställen ligger på 20 kronor och uppåt, så vi köpte en platta med 15 liter. Nu under eftermiddagen har jag roat mig med att förädla dem till sylt och marmelad.
Jag tenderar att vara lite jobbig när det handlar om bär och frukt, så det tar lite tid. Å andra sidan har det en massa andra fördelar.
Snoppa och dela på jordgubbarna. Ju mindre bitar desto jämnare sylt, men desto längre tid tar det att rensa klart. De flesta blev två eller fyra bitar. De riktigt stora blev åtta.
Varva de skurna gubbarna med socker. Till 1 kg bär tog jag 4 hg socker. Det gör att man får en bärnivå på 70%, vilket är lagom. Låt det stå en stund, tills bären har börjat vätska sig och sockret har löst sig.
Skölj burkarna med Atamon, och släng in både dem och locken i ugnen på 100 grader. Självklart använder man bara glasburkar med lock av metall. Plast är inte tillräckligt tätt, och gillar inte sådana temperaturer.
Häll bärblandningen i en kastrull, fylld till max en tredjedel. Sätt på högsta värmen, och låt det koka upp tills det har ”exploderat”. Eventuellt får man sänka plattan lite eller lägga en pinne under kastrullen sedan, men det ska hela tiden koka. Det kan svälla ganska mycket, så man behöver en stor kastrull.
I de flesta recept står nu ”låt koka 10 minuter, och skumma av”. Ja, ja. Min version: Håll sylten kokande vid så hög temperatur som möjligt, eftersom det gör att sockret tjocknar och man får en kletig sylt istället för ”bollar i vatten”. Sedan plockar man bort allt skum och vitt klägg ovanpå, tills sylten är helt klar och ren. Med en stor kastrull kan det ta uppåt en halvtimme. Det där klägget är nämligen mumsmums för mögel, så ju mer man får bort desto bättre.
I med lite Atamon i sylten, och sedan tar man fram en burk i taget. De ska fyllas helt upp till kanten, helst så att lite grand rinner ut när man vrider på locket. Om jag är på petigt humör plockar jag bort de sista bubblorna med en liten sked. Det är väldigt viktigt att burkarna är heta när man häller i den heta sylten, annars kan burken explodera. Att skura golv är tristare än att äta jordgubbssylt.
När burkarna kallnar så krymper både sylten och den lilla luft som finns kvar, vilket gör att locket sugs ner lite grand. Så länge som locket är nedtryckt så är burken tät, och innehållet är ok. Burken är skållhet och med ett tunt lager Atamon på insidan, vilket gör den tämligen bakteriefri. Sylten har kokat en bra stund, så den är också ganska steril. Det täta locket och vacuumet gör att ingenting kan komma in. Vi har haft burkar som har stått i rumstemperatur i 3-4 år, och fortfarande inte haft ett spår och mögel och smakat som ny. Den blir en aning blekare, möjligen.
För marmelad gjorde jag precis likadant, fast med dubbelt så mycket socker. Man får vara försiktig när man häller upp det i burkarna, för om det kommer någonting på utsidan så torkar det och blir superkletigt med en gång.
Andra bloggar om: jordgubbar, jordgubbssylt, sylt, socker.
juni 17, 2007 Publicerat av Daniel Brahneborg | bär | | 13 kommentarer
Ego
Jag är en ärketeknisk programmerare, som även gillar att laga mat och äta choklad. Jag skriver om lite allt möjligt, även om det ibland också dyker upp väldigt tekniska saker på engelska på min tekniska blogg.
När jag inte sitter framför datorn så tränar jag Shorinjikempo eller tittar på alldeles för många TV-serier.
Kommentarer är avstängda på ”About”/”Ego”-sidan. Vill du mig någonting så maila.
Länkar till annat
-
Senaste inlägg
-
Senaste kommentarer
Daniel M - www.urban… på Välkommen till Sverige, Bhut… choklad recept på Kyckling med chili och ch… Gunnar Parment på Hejdå StayFriends Daniel Brahneborg på Välkommen till Sverige, Bhut… Daniel M - www.urban… på Välkommen till Sverige, Bhut… Kjell Olsson på Hejdå StayFriends Abki på OnOff suger Kjell Olsson på Hejdå StayFriends -
Top Posts
Jag skriver om:
Blogroll
politik
Arkiv
Meta


